Midnattssol i Sápmi
Länder som besöks
Typ av resa
Välj din avgång
Avreseort väljer du när du anger dina personuppgifter i nästa steg.
Midnattssol i Sápmi
Följ med på en unik upptäcktsfärd i midnattssolens tid genom svenska Sápmi, samernas rike. Vi färdas från Östersund till Slagnäs på Inlandsbanan genom myrmarker och vidsträckta skogar med fjällen som kuliss. Det blir storslagna naturupplevelser vid sjösystemen runt Hornavan, vid den mäktiga Storforsen, när vi vandrar genom fjällbjörkskog i Nikkaluokta och på båttur på glaciärsjö med magnifik utsikt över Kebnekajsemassivet. Vi lär oss om samisk kultur och historia på det återinvigda samiska muséet Gaaltije i Östersund, Silvermuséet i Arjeplog och fjäll- och samemuséet Ajtte i Jokkmokk. Gott om personliga möten och inblick i samiskt vardagsliv blir det när vi samlas runt elden i kåtan, smakar samisk mat, hälsar på renar och får lyssna till jojk. Intressanta studiebesök och föreläsningar vid samiska institutioner ger oss en gedigen kunskapsbas, och det blir tillfälle att beundra och kanske köpa samisk slöjd av högsta kvalitet. Längs vägen passerar vi de stora vattenkraftverken samt besöker LKABs gruva i stadsförflyttningens Kiruna, och får inblick i hur Norrlands stora industrisatsningar och den nya gröna omställningen påverkar Sápmi.
Resfakta och pris
- Dag 1 Stockholm-Östersund-Staare
- Dag 2 Resa med Inlandsbanan och skogsamisk upplevelse
- Dag 3 Silvermuséet i Arjeplog och kalvmärkning
- Dag 4 Arvidsjaur och Storforsen
- Dag 5 Jokkmokk
- Dag 6 Ishotellet och kyrkan i Jukkasjärvi
- Dag 7 Nikkaluokta
- Dag 8 Kiruna
- Dag 9 Stockholm
- –
Allt detta ingår:
- Tågresa Stockholm - Östersund. Del i sovvagnskupé med tre bäddar på nattåget mellan Kiruna-Stockholm. (Egen kupé för två personer som reser ihop går att boka +850 kr per person).
- Resa med Inlandsbanan från Östersund till Slagnäs.
- Investering i klimatpositiva projekt, läs mer här
- Transporter med egen buss Slagnäs - Båtsuoj, Båtsuoj - Arjeplog, Arjeplog - Arvidsjaur - Storforsen - Jokkmokk, Jokkmokk - Jukkasjärvi - Kiruna.
- Dagsutflykt till Nikkaluokta med buss, Nikkaluokta kapell, enklare fjällvandring, renburgarlunch och båttur på glaciärsjö. Alternativ utan vandring: fikalunch och båttur i älvdelta i Nikkaluokta.
- Del i dubbelrum en natt på hotell nära stationen i Östersund, hotell i Arjeplog, två nätter i Jokkmokk samt två nätter i Kiruna. (Observera att en natt sover vi i en mysig kåta, män och kvinnor för sig, se nedan.) Reser du ensam kan du välja att boka enkelrum mot pristillägg (begränsat antal) eller att boka del i dubbelrum. Blir det ojämnt antal resenärer står vi i så fall för den extra kostnad det innebär med enkelrum (gäller alltid vid bokning tidigare än 60 dagar före avresa, därefter på förfrågan)
- Samisk helaftonsupplevelse på Båtsuoj skogsamiska camp med vildmarksmiddag, kokkaffe och möte med renar samt boende en natt på renskinnsfäll och björkris i kåta (alternativt boende finns, ange detta vid bokningstillfället).
- Deltagande i den årliga renkalvmärkningen (om den infaller som planerat)
- Halvpension (frukost samt lunch eller middag). Observera att alla måltider ombord på tågen äts på egen hand.
- Föredrag och studiebesök på Gaaltije i Östersund, på Sami Doudji sameslöjdcenter i Jokkmokk samt på sametinget i Kiruna
- Möte med representanter från Kirunas fjällsamebyar
- Besök på fjäll- och samemuséet Ajtte samt Silvermuséet
- Guidat besök vid Lappstaden samt besök på hembygdgården med paltlunch i Arvidsjaur
- Besök på renslakteri med smakprovning
- Jojkdemonstration i Jokkmokk
- Svensk färdledning
Vad ingår inte i resans pris? - Frukost, lunch och middag på tågen, måltider som ej nämns ovan, dryck och egna aktiviteter.
* På nattåget från Kiruna till Stockholm reser vi i sovvagnskupé med tre bäddar (du väljer dam eller herr). Är ni två personer som reser ihop kan ni även boka en egen kupé med tillägg 850 kr per person.
Tidningen Vi
Resan arrangeras tillsammans med Tidningen Vi. Om du inte redan är prenumerant kan du beställa här med 10% rabatt. Klicka här för att beställa.
Resplan
-
Dag 1 Stockholm-Östersund-Staare
Vår resa börjar på Stockholms Central där vi kliver ombord på morgontåget till Östersund dit vi anländer tidig eftermiddag. Östersund, eller Staare, som staden heter på samiska har en särskild plats i Sápmi. Det var här som det första samiska landsmötet hölls i Sverige 1918, vilket blev startskottet för kampen om medborgerliga rättigheter för samer. Namnet Staare betyder kort och gott "staden" på sydsamiska, och namnet vinner alltmer terräng även i icke-samiska miljöer. År 2019 röstade sametinget genom att Östersund/Staare blir platsen där Sametingets nya uppseendeväckande parlamentsbyggnad, designad arkitekten Hans Murman, kommer att uppföras.
Östersund är också huvudstad i Republiken Jemtland med egen nationalsång och Sveriges äldsta stadsfestival Storsjöyran som normalt går av stapeln sista helgen i juli.
Jämtarna är omåttligt stolta över sitt län med sina gamla traditioner, historia och vackra natur, och ser man sig om och höjer blicken lite förstår man varför. Östersund och Kiruna är Sveriges enda städer där man kan se högfjäll från centrala staden och om vädret är gynnsamt ser vi dem tydligt. Från centrala Östersund är det fågelvägen bara 45 km till Oviksfjällen och 85 km till Åreskutans topp.
Östersund är Sveriges enda stad som grundades på 1700-talet, närmare bestämt år 1786 av kung Gustaf III för att få kontroll över den lukrativa handeln som jämtarna bedrev, till stor del med Norge, och ta in skatt från dem. Trots att det blev en stad av Östersund blev den inte stor förrän järnvägen kom dit 1879, fram till dess var Frösön den viktiga delen av staden och hade fler invånare än centrala Östersund. Idag har Östersunds kommun ca 64000 invånare och tätorten 53000 invånare.
Vi anländer till Östersunds station tidig eftermiddag och promenerar till hotellet som ligger nära stationen där vi checkar in. Vårt första besök blir till det gamla Tullkammaren, en tjusig byggnad som nyligen blivit hemvist åt det sydsamiska kulturcentret Gaaltije. Här finns utställningar och en museibutik, och här får vi också vår introduktion till Sápmi av Emma Olofsson, kommunkatör på Gaaltije. Hon bjuder på en exposé över Sápmis historia med fokus på det sydsamiska området och ger oss en grund för resan norrut.
Resten av eftermiddagen är fri för egna upptåg i Östersund/Staare. Det fina friluftsmuséet Jamtli, ett slags Skansen mitt i Östersund, är väl värt ett besök och färdledaren följer med de som vill dit. Antingen kan man promenera 20 minuter, ta lokalbussen eller låna en av hotellets lånecyklar. Jamtli invigdes redan 1912 och förebilden var faktiskt inte Skansen i Stockholm utan friluftsmuséet Maihaugen i Lillehammer i Norge. Muséet har sedan dess gradvis växt ut till dagens unika och mycket intressanta område som faktiskt innefattar tre muséer i ett. Utomhus visas olika historiska miljöer från gammal till modern tid, med allt från fäbodar till egnahemshus och en bensinmack. På länsmuseet inomhus, dit man kan ta sig genom att åka en rutschkana genom Storsjöodjuret finns bland annat en samisk kulturutställning om renens år från vår till vinter. Och det går fint att ta trapporna ned om man hellre vill det.
Sedan 2016 finns en filial till Nationalmuseum som helt enkelt kallas Nationalmuseum Jamtli och är inhyst i en vacker byggnad ritad av Henning Larsens Architects i Danmark.
Här finns också de unika Överhogdalsbonaderna, tusen år gamla vävda väggbonader från övergångstiden mellan vikingatid och medeltid, sannolikt samtida med den berömda Bauyeuxtapeten. Ta del av den makalösa historien då textilierna upptäcktes 1910 i en kyrkbod, ihoprullade till ett smutsigt bylte. Handlar de uråldriga motiven med sagodjur, träd och människor om Ragnarrök, guldskatten i Völsungasagan eller om kristnandet? Forskarna tvistar och det är fritt fram att göra egna tolkningar.
Får ni en liten stund över rekommenderas en närmare titt på Östersunds rådhus, en imponerande och vacker byggnad från 1912 i nationalromantisk stil som ligger endast ett par hundra meter från hotellet. Det var här de dryga 200 deltagarna ställde upp sig för officiell fotografering efter det historiska samiska landsmötet 1918.
På kvällen är det dags att samlas igen för en välkomstmåltid och möjlighet att lära känna medresenärerna och färdledaren.
-
Dag 2 Resa med Inlandsbanan och skogsamisk upplevelse
Tidig morgon promenerar vi ner till stationen i Östersund för att sätta oss på Inlandsbanan. Inlandsbanan är ett stycke unik järnvägshistoria och tågentusiaster världen över vallfärdar hit för att uppleva resan. Banan sträcker sig knappt 130 mil från Kristinehamn i söder till Gällivare i norr. Vi installerar oss i rälsbussen och ska resa längs Inlandsbanans äldsta sträckning norrut som anlades redan 1917.
Resan tar oss genom björntäta skogsområden i Strömsund och förbi drottningorterna Dorotea och Vilhelmina som runt förrförra sekelskiftet fick byta namn på kunglig uppmaning. Bergvattnet och Volgsjö som de tidigare hette skulle istället uppkallas efter drottning Fredrika av Bremen, hustru till Gustaf IV.
Vid lunch stannar vi vid den specialbyggda träperrongen vid Bergmans Vilt och Fisk, som ligger strax norr om Vilhelmina. Det är en ambitiös restaurang som specialiserat sig på lokalt mathantverk och vunnit inte mindre än 26 SM-medaljer för. Här röks det både fjällfisk och viltkött i egen vedeldad rökugn, och fisken har kammat hem SM-guld!
Vi får traska några meter genom tallskogen och blåbärsriset för att komma till restaurangen. Tågvärden har redan tagit upp förbeställningar så när vi kommer fram väntar våra lokala delikatesser. Här finns också möjlighet att köpa med sig delikatesser hem, alltifrån hjortronsylten, torkat kött och en rad andra frestelser.
Åter ombord på rälsbussen reser vi vidare genom skogslandskapet. På eftermiddagen kommer vi fram till Slagnäs, en liten station mitt ute i ingenstans.
Vem kunde ana att det här i skogarna döljer sig ett av Sveriges största hotell? Letar man ännu mer i terrängen kan man få en förklaring till denna märkliga fakta - här slingrar sig bilbanor i kringelkrokar och det är här världens välkända bilmärken vintertestar sina fordon. Tusentals människor flygs in från hela världen och behöver någonstans att bo när de spenderar vintrarna med att slira runt i skogarna och på sjöarna här i området.
Vi har dock ett helt annat mål med vårt besök. Nu ska vi verkligen få komma den skogssamiska kulturen närmre i ett unikt möte som för många blir en höjdpunkt under resan. Vårt resmål heter Båtsuoj samecenter och ligger vackert på en udde vid en insjö. Här har våra ciceroner Lotta och Tommy Svensson skapat ett skogssamiskt läger i tallskogen, komplett med alla de traditionella byggnaderna som timmerkåtor och förvaringsbodarna ájtte och njalla som står på pålar.
Vi samlas runt eldstaden mitt i lägret där kokkaffet puttrar i sin kolsvarta kanna och får lyssna till Lottas berättelser om den skogssamiska livsstilen och historien. Här betar också några av familjens renar och samelägrets namn Båtsuoj betyder just ren. Tommy som är renskötare med lång erfarenhet berättar om hur renskötsel går till idag. Renen är ett fascinerande djur, intimt förknippat med den samiska kulturen, perfekt anpassat till att leva i arktiskt klimat och det enda hjortdjuret som kan tämjas. Kanske vill du prova på dina färdigheter att fånga ren med lasso? Det kan man öva på med uppsatta horn, de levande renarna lämnar vi ifred.
Ikväll är det dags för en äkta samisk smakupplevelse i form av en middagsbuffé där vi såklart får prova renkött men också viltfångad fisk. Du väljer själv om du vill äta utomhus vid vattenbrynet eller slå dig ned på renfällarna på de mjuka björkriset inne i kåtan.
I natt ska vi få sova i de stora uppvärmda kåtorna. Här delar vi upp oss så att kvinnorna sover i en kåta och männen i en annan. Vi får sovsäckar och ligger på varma renfäll på de mjuka bäddarna av björkris inne i kåtan. Längre bort vid vattenbrynet finns en vedeldad bastu med en brygga ut i den vackra sjön för den som vill ta ett kvällsdopp.
-
Dag 3 Silvermuséet i Arjeplog och kalvmärkning
Efter att ha kommit samiskt vardagsliv så nära som det går vinkar vi farväl till Lotta och Tom och beger oss västerut i riktning mot Norge men stannar vid Arjeplog.
Mätta på intryck och insikter sätter vi oss åter på bussen som nu vänder österut, in i landet och upp mot fjällen. Vi ankommer till Arjeplog som ligger vackert vid Hornavans strand och bebos av knappt 2000 personer. Hornavan, på pitesamiska Tjårvek, är för många känd som Sveriges djupaste insjö med sina 221 meter.
Här möts vidsträckta fjäll, orörda skogar och tusentals glittrande sjöar. Arjeplog ligger vackert vid stranden till Sveriges djupaste insjö Hornavan vars djup går ned till 221 meter. Tillsammans med sjön Uddjaur och Storavan bildas ett vidsträckt sjösystem och en insjöskärgård med tusentals öar och holmar.
Vid sidan av sjöarna reser sig fjället Galtispouda eller Gáldesbuovdda som en ensam jätte av urberg, helt avskild från det inre, yngre fjällandskapet. I samisk mytologi är det vindguden Biegga Galles, "Den stora vinden", som slipat fjället till sin form. Det är en metafor för hur naturens mäktiga krafter samspelar och formar landskapet.
Vi tar oss upp på fjället med vår buss och härifrån vi får en mäktig utsikt över det vackra sjölandskapet. Det ser ut som vildmark men är sedan tusentals år ett samiskt kulturlandskap och här finns tusentals fornlämningar.
Här är det inte ovanligt att se strörenar som hör till de fjällsamebyarna som har sina betesområden här.
Vi gör ett besök i Arjeplogs fina, rosa timmerkyrka från 1760-talet som ligger på en udde ut i Hornavan. Här har man arbetat aktivt med att förena den kristna tron med det samiska kulturarvet. Kyrkans textilier och prästens mässkrud har inspirerats av det samiska textila kulturarvet.
Namnet Arjeplog eller Árjapluovve på pitesamiska kan härröras antingen till myrmarker eller till en "plats där man betalar skatt". Det var drottning Kristina som under 1640-talet beslutade att det på denna plats skulle det hållas marknad, där de nomadiska samerna skulle samlas regelbundet för att betala skatt till kronan. Men marknaderna blev så mycket mer, här fanns en möjlighet att träffa släkt och vänner, leta efter en gemål, handla med varandra, besöka läkare och helt enkelt socialisera.
Hit kom den unge provinsialläkaren Einar Wallqvist i början av 1900-talet och han fascinerades så av den avlägsna bygd att han blev kvar till sin pension, sedmera under smeknamnet "Lappmarksdoktorn". Under denna tiden hade han, förutom att samla på sig en lång rad kulturhistoriska föremål också mottagit betalning för sina tjänster i form av silver från sina samiska patienter. Denna silverskatt blev grunden till ett muséum som så småningom fick inrymmas i den gamla, nedgångna nomadskolan i Arvidsjaur under Einar Wallqvists ambitiösa ledarskap.
Idag är Silvermuséet ett mångfacetterat muséum som vill vara en kunskapsportal till det arktiska landskapet. Kronan på verket är den samiska silverutställningen, världens största, som presenteras i Silversalen. Den nomadiska samiska livsstilen gjorde att man med byteshandel kunde köpa och sälja de varor man behövde. Överskott byttes in mot silver som fick bli en del av utsökt dekorerade silverkragar eller dräktsbälten, som en portabel investering. Silver var således en statussymbol, men också ett skydd mot onda andar. Därför förekommer ofta bjällror och hängen som utsmyckning, och som med sitt pinglande håller det onda på avstånd.
Här finns också utställningar om naturen som skafferi och apotek, samiska vardagsföremål och samiskt andligt liv, samt Lappmarksdoktorns eget hem. Vi får en introduktion samt se den fina introfilmen, innan vi själva får upptäcka de olika fascinerande utställningarna. Därefter bär det av till vårt hotell där vi efter att ha checkat in äter middag med utsikt över Hornavan.
Senare ikväll väntar, om vi har tur, en alldeles unik upplevelse för de som vill ut i sommarnatten. Om vädrets makter är med oss får vi nämligen möjlighet att följa med en av samebyarna på den årliga kalvmärkningen. Resans tidpunkt är upplagd just för att maximera chanserna att få uppleva denna viktiga högtidsdag. Vilken dag som inleder renmärkningen beror på svårstyrda faktorer som väder och vind. Ju varmare det blir desto villigare är renen att söka sig nedåt i de lägre områdena. I skogssamiska trakter sker detta ofta just efter midsommar. När tillräckligt många renar har samlats spontant går startskottet för årets viktigaste samiska högtid. Nu samlas familj och släkt eftersom alla behövs då årets nya kalvar ska märkas. Även de som till vardags inte arbetar med renskötsel deltar gärna och ser till att märka just sina kalvar. Det blir kokkaffe vid brasan, mycket skratt och kära återseenden. För oss besökare blir det en spännande inblick i en värld som få utomstående får uppleva.
Samerna brukar ofta kallas De åtta årstidernas folk och det hänger samman med de olika perioderna i renskötselåret. Renskötaråret börjar när kalvarna föds på våren i maj. Vajorna, som renhonorna kallas, vill gärna föda i ensamhet och då sprids renhjorden ut över ett större område. Vajan har kvar sina horn för att kunna skydda sin nyfödda avkomma och öka chanserna att hitta mat. När den lilla kalven vuxit sig stark och överlevt den första månadens faror är det dags att se till att kalven får samma märke som sin mor. Renarna som nu samlas förs in i en speciell renhage där de helt naturligt bildar en cirkel, de springer alltid moturs. Luften fylls av ljudet av renarnas klövar tramp mot marken och det karaktäristiska klickandet som kommer från ett senfäste i renens ben. Till ljudmattan läggs renarnas grymtanden och pinglande från bjällror.
Nu gäller det att se vilken kalv som hör till vilken vaja, fånga in den och sen med stor precision märka in sitt eget unika renmärke i kalvens öra. Renkalven sprattlar förstås och vill komma loss till sin mamma, men själva märkningssnittet görs i yttersta örat där känseln är väldigt liten. Det känns ungefär som att ta hål i örat, brukar man jämföra med.
-
Dag 4 Arvidsjaur och Storforsen
Nu lämnar vi Arjeplog bakom oss och reser längs med Silvervägen österut. Silvervägen har fått sitt namn efter silvergruvan i Nasafjäll som ligger på gränsen mot Norge. Här skulle Sveriges tynande krigskassa fyllas på under 30-åriga kriget var planen, och gruvbrytningen här blev startskottet för stormaktstanken om att Sverige inte behövde några egna kolonier långt borta, eftersom man kunde börja exploatera Norrlands naturrikedomar på mycket närmre håll. För att forsla silvret ner från fjällen till farbara vatten tvångsrekryterades samer i området och lasten gick vintertid med ackjor, samiska täckta slädar, förspända med renar. De 25 åren gruvan var öppen blev en mycket svår tid för den samiska befolkningen i området, som inte kunde ägna sig åt sina egna näringar med renskötsel, jakt och fiske. Renarna dukade under av de hårda transporterna och många samer flydde till Norge för att skydda sina djur och undgå det hårda tvångsarbetet.
Idag är Silvervägens vackra klingande namn en turistattraktion i sig som Sveriges enda riksväg som går över kalfjället. Slutdestinationen är Bodö vid norska kusten, men vi åker i andra riktningen mot Arvidsjaur, på umesamiska Árviesjávrrie vilket betyder "den givmilda sjön" med syftning på den fiskrika insjön i närheten.
Här bor runt 6000 personer i en stad som gjort sig känd som biltestningsmecka under vintertid. Chartrade plan från hela världen landar på flygplatsen och hemlighetsfulla ekipage som slirar runt på isarna, inpaketerade till oigenkännlighet för att inte röja kommande lanseringar från hela världens stora bilmärken. Arvidsjaur är också hemvist till Norrlands dragonregemente K4, som specialiserar sig på att träna krigsföring i arktiskt klimat.
I centrala Arvidsjaur ligger också Lappstaden, som är Sveriges främsta skogssamiska kyrkstad med anor ända tillbaka till 1606. Kyrkplikten som krävde regelbundna gudstjänstbesök gjorde att människorna i det glest bebodda Norrland var tvungna att bygga upp tillfälliga bostäder i närheten av kyrkorna och slå samman söndagsgudstjänsterna till större kyrkohelger. Detta gällde i synnerhet de nomadiska samerna och Lappstaden är Sveriges största skogssamiska kyrkostad med ett trettiotal kåtor och över femtio härbren. De är privatägda och fungerar till vardags som en slags kolonilott eller sommarstuga. Men i slutet av augusti lever hela området upp vid den årliga storfesten Storstämningshelgen då människor från när och fjärran kommer på besök för spel, lekar och samvaro.
Efter en guidad promenad i Lappstaden väntar ett spännande studiebesök på Arvidsjaurs renslakteri. Det ägs gemensamt av de sex samebyarna Mausjaur, Uddtja, Västra Kikkejaur, Östra Kikkejaur, Girjas samt Gällivare skogssameby som samverkar för att kunna stötta den traditionella renskötseln och dess speciella förutsättningar. Företaget har utvecklats från att vara litet mobilt slakteri till en toppmodern anläggning som främst fokuserar på vilt som ren och älg. Renkött är ett magert och nyttigt kött, rikt på vitaminer och mineraler och faktiskt också Omega 3 som i andra fall kopplas samman med fisk- och skaldjur. Detta beror på att renarna främst på vintern livnär sig på olika sorters lava. VD Roland som har ett förflutet från restaurangbranschen där han medverkat vid Nobelmiddagar berättar om verksamheten och bjuder oss på några av sina favoritprodukter till en unik provsmakning.
Därefter är det dags att bege sig till Arvidsjaurs vackra hembygdsgård Gamla Prästgården för en paltlunch och guidning med fokus på den skogssamiska historien. Blir det tid över finns det kultur- och naturstigar att promenera i sin egen takt, eller så kan man spana in slöjdbutiken där 100 lokala slöjdare säljer sina alster.
Nu får vi möta naturens krafter i form av Europas längsta fors Storforsen som är 5 km lång och har en fallhöjd på över 80 meter. Vi går på träbryggor ända ut till forsen och får verkligen se och känna urkraften i en av de 4 outbyggda älvarna i Norrland, Piteälven. Vattenflödet varierar givetvis beroende på när man är där men som mest vatten brukar det vara i mitten/slutet av juni med ca 900 kubikmeter vatten/sek och i september brukar det vara ca 700 kubikmeter /sek. Trots att det kan bli ned till 40 minusgrader vintertid fryser aldrig forsen riktigt till tack vare det stora och snabba vattenflödet.
Vi fortsätter färden norrut och gör ett stopp vid Polcirkeln och har man inte hunnit fått en känsla för att vara långt norrut så får man det definitivt här. Vi inträder härmed i midnattssolens land.
Bara en kort stund efter polcirkeln anländer vi till Jokkmokk, Jåhkåmåkkå på lulesamiska. Här ska vi nu bo i två nätter på vårt hotell som ligger vackert alldeles vid sjön Talvatis.
-
Dag 5 Jokkmokk
Idag ska vi upptäcka Jokkmokk, eller Jåhkåmåkkå på lulesamiska. Detta är samernas kanske viktigaste stad i Sverige med en rad tunga samiska institutioner. Här ligger sedan 1942 samernas utbildningscentrum, Sámij åhpadusguovdásj, med tre olika helårslinjerna fokuserar på det samiska språket, sameslöjd och rennäring, av en del skämtsamt kallad den samiska "lumpen". I Jokkmokk finns en filial till samiskt språkcentrum Gielejarnge som arbetar med bevarandet av de fem samiska språken, det samiska biblioteket Ája och det samiska författarcentret Tjállegoahte med uppgift att stödja samiska författare och samisk litteratur.
Men det som Jokkmokk kanske är mest känt för är Jokkmokks marknad som går av stapeln under tre dagar med start första torsdagen i vinterkalla februari. Första gången var redan 1605 och då var det en ganska liten marknad till skillnad från dagens stora vinterfest med sina 150 försäljare och runt 40 000 besökare. Marknadsdagarna är en unik mötesplats där samer från hela Sápmi samlas och när marknadsstånden stängt på kvällen tar konserter, dansevenemang och festligheter vid.
Men nu är det sommar och vi promenerar genom Jokkmokk till vårt första stopp vid sameslöjdsstiftelsen Sámi Doudji. Nu kommer vi få lära oss om samisk slöjd, doudji, som är en viktig del av det samiska kulturarvet och innefattar allt från enklare bruksföremål till påkostat konsthantverk med intrikata mönster och detaljer. Man delar ofta upp doudjin i hårdslöjd där materialen är björk, ben, renhorn och metall, samt mjukslöjd av bland annat textil, renskinn och päls. Vi beundrar de många slöjdföremålen som finns utställda att beskåda och kanske köpa, och vi får också höra om sameslöjdsstiftelsens arbete med stipendier, kurser och en ny kvalitetsmärkning.
Därefter blir det ledig tid för lunch och egna upptäckter i centrala Jokkmokk. Kanske vill du passa på att kika in i någon av de två kyrkorna om de har öppet. Den stora, rikt utsmyckade träkyrkan som ligger vackert i en björkdunge sedan 1889 eller den lilla åttakantade rödmålade timmerkyrkan. Eller kanske du föredrar att gå på en spännande shoppingrunda till några av Jokkmokks intressanta och unika butiker. Ett måste är den samiska designbutiken Stoorstålka som bland annat säljer trendiga t-shirts, inredningsdetaljer, roliga prylar och snygga dekaler. Andra spännande stopp på shoppingrundan kan vara hantverksbutiken Gamla apoteket, presentbutiken Fjällriket och legendariska Jokkmokks tenn där smycken och tennföremål skapas på plats i verkstaden.
Det finns flera ställen att äta lunch på och här i Jokkmokk är det inte ovanligt att få renskav på pizzan eller souvas i pastasåsen.
Efter lunchen blir det återsamling på fjäll-och samemuséet Ajtte som är Sveriges största samiska muséum. Museets interiör är uppbyggt som en renhage, via en lång gång kommer du in till runda rummet som är utställningens mitt. Därifrån leder öppningar in till de separata utställningarna. Här kan du till exempel beundra olika regionala varianter av den samiska kolten i dräktutställningen. Du kan också fördjupa dig i samisk religion, en värld befolkad av gudar, gudinnor och andra väsen där nåjdens trumma, tidigare kallad trolltrumma, användes för att färdas till andra världar och se in i framtiden. Ytterligare en utställning handlar om djur-, växt- och kulturlivet i världsarvet Laponia och en annan fokuserar på nomadlivet.
Här får vi en guidad tur till utställningarna. Turen går också några hundra meter genom skog och mark till Fjällträdgården, som är en av världens nordligaste botaniska trädgårdar med fokus på den unika fjällfloran.
För den som mot förmodan fortfarande har spring i benen efter en fullmatad dag finns det möjlighet att göra en fantastisk kvällsvandring genom tallskogen upp till Storknabben med milsvid utsikt dränkt i midnattssolens sken.
-
Dag 6 Ishotellet och kyrkan i Jukkasjärvi
Efter frukost lämnar vi Jokkmokk och med vår egen buss. Nu bär det av norrut och strax utanför Jokkmokk ser vi det första av flera vattenkraftverk. Det unika med kraftverket Akkats som reglerar Lilla Lule älv är det färgsprakande konstverket Uvssat davás (Dörrarna västerut) som pryder dammluckorna. Det är konstnärerna Bengt Lindström, Lars Pirak och Lars J:son Nutti som tillsammans skapat flera monumentalmålningar med samiska motiv. På själva dammluckorna hittar vi nåjdens öga, och på en intilliggande byggnad ser vi en samisk trumma och en traditionell renrajd.
Vi gör ett kort stopp för att beundra konsten och begrunda det faktum att det stora ingreppet i naturen dekorerats med samiska motiv. Färden fortsätter sedan färden längs brusande vattendrag och över myrmarker. Ännu ett stycke längre fram är vi framme vid Stora Lule Älv som är Sveriges mest utbyggda älv och vi är nu i vattenrallarland.
Nästa kraftverk vi passerar är Sveriges i särklass största kraftstation Harsprånget. Den invigdes 1952 och producerar ensam 1,5 % av Sveriges elproduktion. Den gamla flodfåran är idag torrlagd men innan man byggde stationen fanns här Sveriges förmodligen mäktigaste fors, häftigare och mer spektakulär än Storforsen som vi såg tidigare idag. Fallhöjden var 75 meter på drygt 4 kilometer och den rann genom en sicksackformad smal klyfta. Fallet hade fått sitt namn eftersom vattenmassorna tycktes dansa fram och hoppa hit och dit just som en hare på språng.
Ytterligare ett kort stycke norrut passerar vi Porjus där den gamla kraftstationen från 1915 ligger, landets första stora vattenkraftstation byggd för att kunna elektrifiera den viktiga malmbanan men också en tänkt stor industristad vid Porjus. Då bygget inleddes visste man inte hur elektricitet kunde transporteras långa sträckor utan industristaden måste byggas runt kraftverket. När bygget avslutades visste man det och staden byggdes aldrig, kvar fanns världens modernaste och mest överdimensionerade kraftstation.
Efter Porjus åker vi mot Gällivare över de oändliga myrarna där arbetarna som byggde kraftstationen gick i över fem mil och bar med sig allt som behövdes för bygget. Vi passerar platsen där troligen enda myggmuseum fanns och ser ett av Sveriges finaste stationshus i Gällivare när vi tar farväl av vår egen rälsbuss och byter till vanlig buss.
Nu är siktet inställt på Jukkasjärvi, eller Čohkkiras, en liten by som tillhör Norrbottens äldsta. Namnet betyder "mötesplats vid vatten" och det är Torne älv som rinner längsmed byns strandkant. Platsen nämns första gången redan på 1500-talet som en viktig plats för handel och fiske.
Numera välkänt för sitt ishotell som lockar besökare från hela världen och självfallet skall vi också besöka det men innan gör vi ett kortare uppehåll i Jukkasjärvi kyrka. Det är Lapplands äldsta kyrka byggd i början av 1600-talet och senare påbyggd på 1700-talet. Altartavlan gjordes av Bror Hjorth 1958 och var en gåva från LKAB vid kyrkans 350 årsjubileum. Med Bror Hjorts typiska grovhuggna och lite naiva bildspråk porträtterar bland annat den predikanten Laestadius liv och gärning. Laestadius var en predikant från Arjeplog med samiskt ursprung som
Här finns också en unikt dekorerad orgel där utsmyckningarna av konstnären Lars-Levi Sunna är gjorda av fjällvärldens material masurbjörk, renhorn och rågarvat skinn. Formen på orgelfasaden och registerknapparna är inspirerad av samiskt konsthantverk och samisk mytologi.
Nu blir det tid för egen lunch vid det samiska friluftsmuséet Márkanbaiki, som ligger alldeles intill Jukkasjärvi kyrka. Inne i timmerkåtan serveras enklare måltider runt elden och här finns också en museishop. Den som vill kan också promenera tjugo minuter bort till Ishotellets restaurang för en vanlig lunch eller handla något i byns affär.
Efter lunchen besöker vi ishotellet som grundades 1989 och byggs upp varje år med is och snö från Torneälvens is. Konstnärer och designers bygger upp rummen som vart och ett är riktiga konstverk och unika från år till år då dom smälter ned på våren. Numera finns också ett permanent ishotell året runt och det är det som vi kommer att besöka och gå runt i.
Vår buss lämnar sedan Jukkasjärvi för att resa den korta vägen in till Kiruna, staden som är mitt i en världsberömd flytt. Först passerar vi nya Kiruna med stadshuset Kristallen och sedan åker vi in mot det mer kuperade gamla Kiruna. Kanske får vi en skymt av Kirunas kyrka som ska stänga och spärras av inför den spektakulära flytten nästa år.
Vi ankommer till vårt hotellet i Kiruna och checkar in. Resten av kvällen är fri och här kan man köpa till ett besök till hotellets kreativa och prisbelönta spa, som tar inspiration från Kirunas och Lapplands unika miljö. Här kan du doppa fötterna i ett fotbad med järnpellets från gruvan, bada mineralbastu och spatsera genom en konstgjord fjällbäck. Och i utomhusbadet går det att njuta av solens strålar, om än inte vid midnatt så väl till sent under kvällen.
-
Dag 7 Nikkaluokta
Idag är det dags för en fantastisk heldagsutflykt till mäktig fjällmiljö. Vår buss tar oss på en dryg timmas färd österut och där vägen tar slut ligger Nikkaluokta, en liten fjällby där bilväg och fjällstigar möts. Väl framme promenerar vi upp till byns högsta punkt där Nikkaluoktas vackra lilla kapell med utsikt över tre dalgångar. Kapellet byggdes 1942 på initiativ av De lappländska fjällkarlarnas klubb som ville visa sin tacksamhet för vad fjällen och fjällbygdens människor gett dem.
Den röda kapellbyggnaden är ritad av arkitekten Cyrillus Johansson med samiska linjer som skulle motstå hårda vinterstormar.
Nu beger vi oss ut på en lättare fjällvandring i riktning mot Kebnekajse. Vi följer en väl markerad stig som går genom vacker fjällbjörkskog och är lite drygt 5 km lång. Det är underbart att efter en vandring på ungefär en och en halv timme befinna sig i äkta högfjällsmiljö. Väl framme vid glaciärsjön Laddjujavri väntar lunch vid Enoks café- och restaurang med magnifik utsikt över Kebnekajsemassivet. Enoks drivs av Nils och Andreas Sarri, son och barnbarn till den legendariska Enok Sarri som blev en centralfigur inom fjällturismen som topptursguide, föreståndare för STFs fjällstation samt SMHI:s väderobservatör i 25 år. Han var känd för att komplettera sina mer formella väderprognoser med att förutspå det annalkande vädret genom att avläsa naturens tecken och studera fisk- och reninälvor. Enoks föräldrar, renskötarna Nils och Maria Olsson Sarri, kom från den norska sidan av fjällen och hade efter några bistra vintrar förlorat sin renflock och var tvungna att hitta ett nytt levebröd. De beslöt sig förr att satsa på den begynnande fjällturismen som hade tagit fart i samband med byggnationen Malmbanan och familjen slog sig ner i Nikkaluokta.
Själva restaurangbyggnaden, såklart uppkallad efter Enok, är både oväntat modern och på samma gång i perfekt samklang med den omgivande fjällnaturen. Den är ritad av Murman arkitekter och utsågs till årets byggnad i Gällivare kommun 2016. Exteriörens form är inspirerad av böljande snödrivor och fjällryggens formationer med dess lutande fasad som är täckt med träribbor. Nils och Andreas öppnar upp restaurangen speciellt för oss innan sommarsäsongen drar igång på allvar och här får vi njuta av deras renburgare i klassiska "Lap Dånalds"-stilen.
Mätta och belåtna är det nu dags för en guidad båttur på glaciärsjön Laddjujávri och in i dess delta, med det mäktiga Kebnekajsemassivet som kuliss. Därefter blir det vandring tillbaka till Nikkaluokta efter en heldag i fjällmiljö.
För dig som inte vill vandra går det utmärkt att stanna kvar i Nikkaluokta, få en enklare fikalunch och göra en guidad älvsafari i öppen motorbåt längs den vackra, orörda och slingrande Vistasälven.
Efter en stärkande heldag i fjällmiljö reser vi åter till Kiruna och vårt hotell där avskedsmiddag väntar.
-
Dag 8 Kiruna
Idag är det dags för en heldag i Sveriges nordligaste stad Kiruna, eller Giron som är det samiska namnet vilket betyder fjällripa. Namnet Kiruna härstammar från den korta finska versionen av det samiska ordet Gironvarri och det fullständiga finska namnet blir då Kirunavaara, och då blir det genast mer bekant. Översatt till svenska blir det Fjällripans berg. Kirunavaara är ett av två berg som omger Kiruna och det andra heter Loussavaara, vilket i förlängningen betyder Laxberget. Staden Kiruna grundades så sent som 1900 då man några år tidigare hittat stora järnmalmsfyndigheter här och som grundaren räknads LKAB:s förste gruvdisponent Hjalmar Lundbohm.
Tack vare utbyggnaden av malmbanan och kraftstationen i Porjus fick Kiruna tidigt elektricitet. Hjalmar Lundbohm såg till att staden blev en modernt samhälle med en stadsplan och bättre bostäder för gruvarbetarna än de ruckel som stod där från början. Idag har tätorten strax under 17 000 invånare och i hela kommunen 23 000 invånare. Tack vare att Kiruna kommun är ungefär lika stor som hela Värmland är befolkningstätheten bara 1 person per kvadratkilometer.
Med buss ska vi nu besöka gruvan i Kiruna som är världens största underjordiska järnmalmsgruva. Det är en fascinerande verksamhet där malmen bryts långt under markytan med fjärrstyrda maskiner och förarlösa tåg. Här finns en av Sveriges bästa sevärdheter, visningsgruvan LKAB:s Visitor Centre djupt nere på 540 metersnivån. Brytningen sker idag ännu djupare, ner till nivå 1365 meter. Guiden visar dig runt i den 20000 kvadratmeter stora besöksanläggningen. I den autentiska gruvmiljön finns utställningar, filmer och maskiner som visar hur gruvbrytningen och förädlingen går till. Gruvmuséet visar historiska miljöer, arbetsredskap och foton från början av 1900-talet. Guiden berättar om modern gruvbrytning och hur den kan få en hel stad att flytta.
Efter det intressanta gruvbesöket är det dags att stifta närmare bekantskap med nya Kiruna centrum som flyttat ett par kilometer och ligger en bra bit från vårt hotell i riktning österut mot Jukkasjärvi. Det är gruvbrytningen som gjort att markförskjutningarna hotat Kiruna att förstöras och LKAB betalar hela denna stadsomvandling som man själva underrättade om 2003. Efter många år av planering påbörjades den fysiska flytten 2012 och kommer att fortsätta i många år till.
Det nya centrum kretsar runt ett torg intill vägen mot Jukkasjärvi och här står sedan 2018 Kirunas nya runda kommunhus Kristallen, ritat av den ansedda danska arkitektbyrån Henning Larsen Architects A/S. Intill reser sig det välkända landmärket klocktornet som tidigare stod på taket till den gamla stadshuset.
Här finns också ett nytt hotell med en skyline inspirerad av fjällformationerna Lapporten och Kebnekajsetopparna.
Där kan man äta lunch och i mån av öppettider också åka upp till deras skybar för fin utsikt över Kiruna.
Efter ledig tid för lunch ska vi få en guidad tur i Kirunas spännande konstmuséum Kin museum för samtidskonst. Det nya muséet ligger i guldbeklädda kuber på flera plan i hjärtat av Stadshuset Kristallen. Mottot för muséet är "gräv där du står" och här finns flera spännande verk som på olika sätt belyser samisk identitet och samtiden i Sápmi.
Efter konstmuséet åker vi in mot gamla centrum för ett unikt studiebesök på Sametingets huvudkontor som har sina lokaler i en anrik byggnad. Sametinget, eller Samediggi, är en unik samhällsinstitution som både är ett folkvalt organ med 31 representanter som väljs och en myndighet på uppdrag av Sveriges riksdag och regering. Vi träffar Sametingets kommunikatör Marie Enoksson och får en kännedom om Sametingets speciella roll och uppgifter.
Mötet avrundar vår vistelse i Sápmi, och därefter är det dags att ta vårt bagage för avfärd mot Kiruna tågstation, där nattåget ska ta oss vidare mot Stockholm. Middag köps på egen hand ombord på tåget.
-
Dag 9 Stockholm
Under morgonen någon gång efter 9 rullar nattåget in på Stockholm central och vi tar farväl på perrongen.
Bilder
Resväg
Färdledare
Våra resor leds av en svensktalande färdledare med specialkunskaper om just den region dit resan går. Nedan presenterar vi några av våra experter.
-
Tomas Brunned
Tomas är Tärnabybo som gillar snö, utförsåkning, kanelbullar, tåg och trevligt folk. Har jobbat i snart ett helt liv inom service och turism bland annat som reseledare, tågvärd på Inlandsbanan och guldvaskarinstruktör. Kan passa barnbarn, hästar, hundar, katter och vandrande pinnar. Fortfarande nyfiken.
Kontaktperson
-
Åsa Danielsson Reseproducent Norden
Passionen för resor, dans och spännande mat har lett Åsa ut på många äventyr runt om i världen. Som ung var Åsa med på flera internationella ungdomsutbyten och projekt, bland annat till Japan, Egypten, Ecuador och Kuba. Drömmen om att bli flamencodansare gjorde att hon tillbringat flera år i Andalusien och den argentinska tangon lockade henne att spendera många vintrar i Buenos Aires. Nyfikenheten på världen och olika sätt att leva har också varit vägledande i valet av studier i kulturantropologi, statsvetenskap, religion och historia. Åsa är reseproducent med fokus på Norden samt leder gärna resor både i Skandinavien, Spanien och Sydamerika. På fritiden åker tangoskorna gärna på!
asa@varldensresor.se
Välj din avgång
Avreseort väljer du när du anger dina personuppgifter i nästa steg.