På jakt efter norrsken
Reseproducent Åsa Danielsson är en av alla svenskar som under de senaste året fascinerats av den allt större chansen att få se norrsken. På en berghäll i Råsunda i Solna har hon stött på likasinnade polarskensjägare som intensivt spanat mot horisonten i väntan på det böljande skådespelet. Här berättar Åsa mer om fenomenet norrsken och drömmer sig bort till nordligare breddgrader och vår resa Norrsken i Nordkalottan.
Störst chans att få uppleva riktigt imponerande norrsken är i området som kallas Norrskensovalen, i tiden runt höst- och vårdagjämningen när månen är ny.
De senaste åren har intresset för norrsken fullkomligen exploderat i Sverige. Sociala medier fylls av prognoser, observationer och bilder från nyblivna entusiaster. På bergsknallar, utsiktspunkter och i utkanten av städer ända ner till de sydligare delarna av vårt avlånga land har ivriga polarskensskådare spontant samlats i hopp om få se de dansande skyarna. Men vad är egentligen norrsken? Hur kan man bäst få uppleva detta ljusfenomen? Och varför är det bättre chanser i år än på länge?
Norrsken över Hammerfest, kallad världens nordligaste stad, som vi reser förbi under båtfärden med Hurtigrutten.
Var, när och varför uppstår norrsken?
Allt börjar med att det stormar på solen. Då och då kastar solen ut moln av partiklar som, om det vill sig, beger sig av i riktning mot jorden. När dessa partiklar kolliderar med jordens atmosfär bildas elektromagnetiska ljusvågor av färger som dansar över himlen. Höjden där kollisionen sker avgör vilken färg ljusskenet antar. Vanligast är det gröna ljuset på 100 – 200 km höjd, men vågor i rött, rosa, blått, vitt och lila kan också skådas om man har tur. Formerna varierar från böljande ljuspelare, sprakande kluster till långa bågar över himlen.
Norrsken förekommer i rosa, violett, blått, vitt, rött och gult men grönt är den allra vanligaste färgen.
Anledningen till att alltfler skådat norrsken det senaste året hänger samman med antalet solfläckar på solens yta. De varierar i en cykel på elva år och just nu ökar aktiviteten vilket bådar gott för alla som vill uppleva det fantastiska ljusspelet under kommande säsong.
Utöver solvindarna finns det några olika viktiga faktorer som påverkar hur stora chanserna är att se norrsken. Först och främst krävs en mörk och molnfri himmel. Det förekommer magnetisk aktivitet och solstormar under hela året, men de ljusa sommarnätterna gör att det är ovanligt att se norrsken under sommarhalvåret. För att maximera chanserna att få uppleva ett imponerande norrsken är det också viktigt att vara på en plats långt från de störande ljusföroreningar såsom stadsmiljöernas gatubelysning. Även om norrsken synts långt söderut de senaste åren är det inom norrskensovalen som de verkligt imponerande polarskenen kan skådas. Området sträcker sig från norra Kanada, Sibirien, södra Grönland, Island samt Nordkalotten dit vår norrskensresa går. Det unika med Nordkalotten är det förhållandevis milda klimatet. Tack vare Golfströmmens värme går det att komma långt norrut utan att behöva forcera de extrema väderförhållanden som kännetecknar andra områden i norrskensovalen.
Utanför Tromsö får vi uppleva den samiska kulturen i Arktis när vi besöker ett samiskt tältläger. Har vi tur lyser polarskenet över både oss och renarna.
Ytterligare en faktor är månens cykel, och det är bäst att undvika fullmåne då månljusets styrka gör att norrskenet riskerar att blekna för våra ögon. Vår- och höstdagjämningen anses vara den tid då de mest spektakulära norrskenen syns. Våra norrskensresor är förlagda då månen är ny kring månaden mars och början på april vilket, enligt Finlands meteorologiska institut, är den ideala tidpunkten.
Norrsken över norska Tromsö, en av världens kändaste platser för att skåda norrsken
Resan Norrsken i Nordkalotten
Det går aldrig att med säkerhet veta om den Gröna damen, som norrskenet ibland kallas, bjuder upp till dans. Resan Norrsken i Nordkalotten är därför uppbyggd utifrån en kombination av platser som alla är kända för sin polarskensfrekvens. I finska Ivalo bor vi hela två nätter i deras specialdesignade stugor med glastak. Vill det sig väl kan det fantastiska himlaspelet skådas bekvämt från sängen! När vi sedan går ombord på Hurtigrutten för en båtfärd längs den nordnorska kusten långt från civilisationen är förhållandena mycket gynnsamma i den arktiska natten. Och till sist, vid resans slutdestination Tromsö avrundar vi vår resa med ett spännande besök till en samisk tältläger där vi förutom att umgås med renar, äta avskedsmiddag och lyssna till jojk, får ännu en möjlighet att fånga det mytomspunna skenet. Första norrskensresan är redan fulltecknad, så nu är ännu ett avresedatum planerat för den populära turen.
I finska Ivalo sover vi två nätter i stugor som är specialbyggda för att kunna njuta av ljusskådespelet till och med från sängen!
Norrsken förr och nu
Under årtusenden har människor både beundrat och skrämts av de nordliga ljusridåerna. De äldsta tecknen på människors förundran över ljusfenomenet hittas i franska grottmålningar gjorda för över 30 000 år sedan. Tidiga beskrivningar av norrskensupplevelser står att finna både i Bibeln och i 4600 år gamla kinesiska skrifter. Det var Galilei Galilei som i början på 1600-talet gav norrskenet dess latinska namn, Aurora Borealis, efter att det synts ända nere i Venedig. Namnet är en hyllning till den romerska gryningsgudinnan Aurora kombinerat med den grekiska termen för nordlig vind, Borea.
Det latinska namnet Aurora borealis kan översättas till nordlig gryning.
Hos urfolken som lever i den arktiska miljön har norrskenet intagit en självklar plats i mytologin. Enligt samisk tradition kunde norrsken vara förknippat med fara och det ansågs olycksbådande att påkalla dess uppmärksamhet genom att vissla eller sjunga. Under vikingatiden tolkades polarskenet i stället som blänk i valkyriornas rustningar när de var på väg för att hämta upp fallna krigare till Valhalla. Både under senare vikingatiden och det sena 1600-talet lyste norrskenet dock med sin frånvaro på grund av mindre solvindsaktivitet. Idag finns moderna instrument som gör det enklare att förutspå norrskenets ankomst på ett sätt som var omöjligt förr i tiden. Genom att studera vädret på solens yta kan man bedöma sannolikheten att skåda norrsken då det tar ett dygn för en solvind av partiklar att nå jordens atmosfär. Med norrskensappen i mobilen, blicken mot norr och en portion tålamod är chanserna ypperliga att skåda himlaspelet ända in i april nästa år. Vill du verkligen maximera dina chanser och därtill lära känna den fascinerande arktiska vårvintern – följ med på resan Norrsken i Nordkalottan!
TEXT: Åsa Danielsson
Källor:
NASA
Finnish Meteorological institute
Norwegian Centre for Space Weather
The National Geographic
m flera